Stavar handlar mindre om personliga preferenser och egenskaper jämfört med skidor och skidskor. Här är det främst plånboken som styr. Men det finns ändå några saker att tänka på innan du skaffar ett par.
En stavar består enkelt uttryckt av fyra delar:
1) Röret är vanligtvis tillverkat av aluminium, glasfiber, kolfiber eller en kombination. Och det är ofta främst röret som avgör priset på en stav. De dyraste modellerna är gjorda i kolfiber och är både lättare att styvare än enklare modeller. Det gör också att stavens så kallade ”pendel” blir bättre, alltså hur lätt det känns att dra fram staven efter avslutat stavtag. Nackdelen med de finaste modellerna är att risken för stavbrott ökar i takt med att kolfiberkonstruktionen blir lättare och styvare. För en motionär med obegränsad budget är ofta den nästa bästa modellen att föredra.
2) Handtaget är gjort i natur- eller syntetkort, alternativt plast/gummi som sitter på instegsmodeller. Fördelen med naturkork är att det är lätt och skönt att åka med. Slitstyrkan är däremot betydligt bättre på syntetkork. De flesta stavar är runda och 16 mm breda i toppen så att du kan byta handtag mellan olika stavar. Men några stavar har andra former än runda.

3) Handremmen kan skilja sig ganska kraftigt åt mellan olika stavar och här är det främst smaken som styr. Några kan bara åka en viss rem, medan andra inte är lika selektiva. Jag själv är ganska känslig på den här punkten och ofta för jag byta rem och eventuellt handtag för att mina händer och handleder ska vara nöjda. Förr passade handremmar från olika märken i hög grad varandra, men så är det inte längre. Ofta behöver man byta handtag om man vill byta rem till ett annat märke. På skidkurser är det vanligt att deltagare både har för stor och för löst åtsittande handremmar. Handremmen ska sitta tight på handen för att kunna åka med bättre teknik. Tyvärr säljs många stavar med på tok för stora handremmar.

4) Trugan som sitter längst ned på staven avgör hur bra snön bär upp staven. En liten truga förbättrar pendeln, men gör att man sjunker ner i snön vid varje stavtag vid lösa förhållanden. Det finns stora trugor på 18 gram – att jämföra med racingtrugor under 9 gram – som är guld värda vid snöfall och spår som inte är så välprepparerade. Ha gärna med dig ett extra par trugor när du reser till en tävling så du vid behov kan byta dagen innan loppet. Använd varmluftspistol och värmelim om det inte är en modell som går att skruva bort. Är du inte benägen att byta truga tycker jag du alltid ska åka med en stor truga. Nackdelen att åka med en stor truga när det inte behövs är minimal för en motionär jämfört med att ha en för liten när man behöver en stor. Överlag tycker jag många leverantör säljer stavar till motionärer med onödigt liten truga.
Gällande längd på stavar kan du läsa om tips på det här.
Sammanfattning:
- Dyrare stav är ofta lättare och böjer sig mindre. Men toppmodellerna tenderar att brytas lättare.
- Alla handremmar inte passar allas händer och det är svårt att veta på förhand om man inte testat. Åk med så liten och tight handrem som du kan utan att blodflödet stoppas.
- Det är ofta en god idé att åka med en stor truga, eftersom det är tröstlöst att sjunka ner i snön på varje staktag vid lösa förhållanden.
- En skruvtruga är smidigt när man t ex byter från skidsäsong till rullskidsäsong och vill slippa använda smältlim och varmluftspistol.
/Erik W