Hotbox, impulser, kallvalla, korka, räls, slakmota, thermobelt och tjuvsläpp. Här är ordlistan för skidrelaterade termer.
1:or – Snabbrullade hjul för rullskidor i gummi. De flesta hjul för tävlingar med fritt rullmotstånd är gjorda i polyuretan.
2:or – Lättrullade hjul som sitter på de flesta rullskidor som standard i affärerna.
3:or – Trögare hjul och mer likt ”normalt” vinterföre.
4:or – Extra tröga rullskidshjul.
A
ABEC – Standard för att definiera toleransen och precisionen hos kullager. Skalan går från 1 till 11. Högre ABEC-klassning behöver nödvändigtvis inte betyda bättre rull på rullskidor.
Aerob – När musklerna arbetar på tillräckligt låg intensitet för att kunna ha tillgång till syre, vilket är energieffektivt. Aerob är till skillnad från anaerob träning basen för alla konditionsidrottare, även de med tävlingstider på bara några minuter. Det pågår dock alltid vissa anaeroba processer i kroppen.
Alternativträning – Att träna något annat än sin huvudsakliga träningsform.
Age group – Att tävla i sin åldersklass istället för i elitklassen.
Anaerob – När musklerna arbetar utan tillgång till syre, vilket genererar stora mängder mjölksyra. Vid korta maxningar på upp till en minut används främst det anaeroba systemet, men även det aeroba.
B
Backspärr – Ett lager som bara roterar i en riktning, finns i minst ett par av hjulen på klassiska rullskidor för att ge fäste. Normalt sitter spärrlagret (som det också kallas) i bakhjulen, så att skidan inte kan rulla bakåt vid frånskjut.
Bakhalt – När skidan slinter i uppförsbackarna och du inte får fäste. Förutsatt att du har skidor med lämpligt spann kan detta bero att du lagt för tunt med valla, vallat för kort eller valt en valla som inte passar för dagens före.
Barfotaskor – Minimalistiska skor med en tunn sula på ungefär 3 mm.
Belag – Undersidan av en längdskida, gjort av ett teflonliknande material. Finare och dyrare skidor har mer avancerade belag som glider bättre.
Benvärmare – Täckande överdragsplagg för frusna ben.
Blå extra-väder – Cirka 5 till 15 minusgrader, relativt nyfallen snö och strålande solsken. Då är de flesta skidåkare glada och det går att valla med Swix klassiker Blå Extra, som numer heter V40.
Borsta – Efter att du har sicklat bort större delen av glidvallan på en skida kan du använda en eller flera borstar av till exempel mässing, stål, tagel eller nylon för att få bort ännu mer överflödig glidvalla. Det finns även roterande borstar som sätts på en borrmaskin.
Burkvalla – Fästvalla på burk, till skillnad från exempelvis klister. Används främst vid natursnö och vid kalla temperaturer även på konstsnö. Burkvalla för minusgrader kallas ofta ”kallvalla”.
C
Cross-country skiing – Engelska termen för längdskidåkning.
D
Diagonala – Den åkteknik många förknippar med längdskidåkning. Armar och ben jobbar diagonalt, till skillnad vid stakning, då armarna arbetar parallellt. Diagonala gör du främst i uppförsbackar.
Diagonalstaka – En jobbig styrkeövning för överkroppen då du arbetar med armarna som vid diagonalåkning, men låter benen bara glida med. Kallas även Smirrestakning, eftersom det sägs att svensk-kazaken Vladimir Smirnov tränade mycket på det här viset.
Diamantbryne/diamantfil – Handhållen slipsten eller fil som används för att vässa stavspetsar av härdat stål.
Drag – Norsk term för intervall/repetition.
Drafting/rullåkning/ligga på rulle/ligga på hjul/suga hjul – Att ligga tätt bakom någon och på så sätt dra fördel av minskat motstånd från luft och vatten.
E
Elghufs – Norsk term för en typ av skidgång då du ”lufsar” uppför backen med stavar, som löpning fast med längre steg där du strävar efter att få fram underbenet. Körs ofta som intervallform och många har lätt att upp få flåset vid denna aktivitet.
Energikaka/bar – En snickersliknande produkt att äta i samband med träning och tävling. Smidigt och gott och innehåller vanligtvis även för idrottande nödvändiga elektrolyter. Proteinbars har högre proteininnehåll.
F
Fartlek – Spontan intervallträning, gärna baserad på terrängens variation.
Fluid – Flytande glidvalla.
Fluor – Skidvallor med fluor kostar mer än vallor utan fluor, men gör stor skillnad främst i blöt och smutsig snö. Beteckningarna LF och HF i vallavärlden betyder oftast låg- respektive högfluor. Fluorpulver innehåller vanligtvis en stor andel fluor. Sedan säsongen 2021/2022 är det inte längre tillåtet att använda fluor på tävling.
Frekvens – Antalet staktag per minut.
Fästzon – Den del av skidans undersida – mittersta delen – där du lägger fästvalla, alltså den valla som används för att få grepp i uppförsbackarna.
Före – Snöförhållande. Med bra före menar man ofta att det är både enkelt att valla för att få fäste och att glidet är bra.
Förning – Den tidsperiod när du drar i klungan. I en stor klunga bör förningarna vara kortare och i en liten klunga lönar det sig att ta längre förningar.
G
Gel – Kolhydratsrik ”gelé” som kommer i små engångsförpackningar, med eller utan koffein. Tänk på att inte slänga dem i naturen efter användning, varken vid träning eller tävling.
Glidzon – De delar av skidans undersida – främre och bakre delen – där du lägger glidvalla, för att skidorna ska glida fortare.
Glykogen – En form av lagrade kolhydrater i levern och musklerna som kroppen kan använda som bränsle vid hög intensitet. Ju lägre intensitet, desto större andel energi kommer istället från fett.
Gummihjul – Rullskidshjul tillverkade av gummi, sitter på de flesta rullskidor.
Grennära träning – Träning som liknar huvudaktiviteten.
Gå in i väggen – När glykogendepåerna tar slut under träning eller tävling och du plötsligt inte längre alls kan hålla samma fart som tidigare. Ett mentalt tufft tillstånd.
H
Hotbox – Har du lämnat in dina skidor för stenslipning så läggs ibland dina skidor med glidvalla i en hotbox ca 8-12 timmar. Det är ett värmeskåp som håller ungefär 50-60 grader med pendlande temperatur och är till för att glidvallan ska gå in i belaget.
Hjulstorlek rullskidor – Bredden på klassiska hjul är oftast 40 till 50 mm. Måttet påverkar stabiliteten och tillsammans med omkrets har det också en inverkan på stötupptagning: stora, breda, mjuka hjul ger bra komfort. Hjul för skejtåkning är smalare, men har större diameter.
Hugga – När man har för mycket fäste och skidorna hugger fast i snön mot din vilja, vilket kan leda till tvärstopp. Skidorna hugger främst när man har lagt på en för varm valla jämfört med temperaturen.
Huvudserie – Huvuddelen av ett intervallpass.
Högertrafik – Håller du högre hastighet än en gångtrafikant ska du åka rullskidor på höger sida av vägen.
Höjdmeter – Antalet vertikala meter som du klättrar.
I
Impulser – Korta maxryck på cirka 10-15 sekunder i relativt utvilat tillstånd för att öva upp snabbhet, åkekonomi och kroppskontroll.
K
Kallvalla – Burkvalla för minusgrader.
Klister – Fästvalla på tub. Används på konstsnö och isiga spår, samt vid mycket blött före på nyare snö. Klister ska inte användas vid minusgrader och nysnö, då fastnar det snö under skidorna.
Kolhydratsladdare – Kolhydrattillskott som kan drickas intas före tävling. Finns i pulverform som späds ut i vatten, geléliknande form etc. Innehållet är många gånger till största del det samma som vanlig sportdryck.
Kompressionskläder – Träningskläder som sitter extra tight, bland annat för att potentiellt förbättra blodgenomströmningen och hålla musklerna på plats.
Korka – Att med hjälp av en kloss som består av naturlig eller syntetisk kork jämna ut burkvalla. Kallas även att ”klossa”.
Kullager – Typ av ”metallkrans” innehållande kulor som den roterande axeln i rullskidshjulen vilar i för bättre rull. Det finns två kullager per rullskidshjul och de är utbytbara. För träning används tätade lager med fett i för längsta hållbarhet. Vid tävling används ofta lager (ibland keramiska) med täckbricka och speciellt fett för att få ännu lite bättre rull. Vissa använder kombinationen litiumfett och teflonspray för att trimma hjulen.
L
Långlopp – Bred term som betyder lite olika inom olika konditionsidrotter, men vanligtvis en tävling som är öppen för såväl motionär som elit med en tävlingstid på 1-2 timmar upp till 5-10 timmar.
Löpskolning – Övningar för att öva upp styrka, spänst, teknik, kroppskontroll etc för löpare.
M
Maxpuls – Maximala hjärtfrekvensen, mycket individuellt.
Mjölksyratröskeln – Den högsta nivå av ansträngning då du fortfarande klarar av att transportera bort lika mycket mjölksyra som du bildar.
N
Nyckelpass – Återkommande pass i träningsprogram som är mer betydelsefullt än andra, ofta någon form av långpass.
Negativa splits – Att köra successivt snabbare, t ex att dra andra halvan av ett 5000 m-test på stakmaskin snabbare än första halvan.
P
Pace – Farthållning med klocka, monitor, bil, moped, cyklist etc.
Paraffin – Typ av glidvalla som säljs i block och smälts ut på skidans undersida med ett vallajärn.
Pendel – Hur staven rör sig fram och tillbaka när du åker. En lätt stav har ofta en behaglig pendel när du för fram staven, medan en tyngre stav inte har lika bra pendel. Stavrörets form och storleken på trugan påverkar också pendeln.
Ploga – För att minska farten i nedförsbackar på skidor och rullskidor. Ställ skidorna som ett V med spetsarna mot varandra och tryck utåt med ben- och rumpmuskler.
Polyuretanhjul (PU-hjul) – Plasthjul. Hårda och ganska stötiga för träning, men stabilare än gummihjul för tyngre personer. Ofta snabba för tävling.
Progressivt – Att köra varje intervall i en serie snabbare än den förra eller att successivt öka farten under ett träningspass.
Prolog – Inledande etapp eller förtävling till efterkommande större deltävlingar.
Pulver – Typ av glidvalla som läggs på med ett mycket hett vallajärn, efter att du har vallat med paraffin. Att åka på fluorpulver (om det är tillåtet) kan göra stor skillnad för glidet, framförallt då snön är blöt och smutsig.
Pälsskidor – Skidor som ger fäste, ofta med materialet mohair eller nylon i fästzonen, utan att du behöver applicera fästvalla.
R
Rullskidsholk/rullskidstruga/rullskidsspets – Det som sitter längst ned på staven istället för trugan som du använder på vintern. Spetsen är tillverkad i hårdmetall och går att slipa med diamantbryne, diamantfil eller sliptrissa i diamant.
Rullskidssko – En tunnare och (för klassisk åkning) lägre variant av skidsko som är mer öppen och anpassad för varma temperaturer.
Rilla – Att med hjälp av handhållna verktyg skapa en struktur i skidans belag på glidzonerna. Normalt rillar du mer i blöta förhållanden, då skillnaden också är mer betydande.
Rugga – Att sandpappra fästzonen för att vallan ska sitta kvar bättre. Vid vissa fören – som fallande nysnö och cirka 0 grader – går det att få fäste på enbart ”ruggat”, det vill säga helt utan fästvalla.
Ruggskidor – Används då det finns risk för att snö fastnar i fästvallan, ofta då det är nollgradigt och fallande nysnö. Fästzonens belag skiljer sig från glidzonens och där du normalt lägger fästvalla sandpapprar du nu bara och behandlar med någon typ av glidvalla, exempelvis en spray med fluor eller högfluorpulver som gnuggas in.
Räls – Välpreparerade, fina, djupa, fasta och hårda skidspår.
Rörelseekonomi – Hur effektivt och energisnålt du kan ta dig fram. Högsta möjliga fart med minsta möjliga ansträngning tyder på god rörelseekonomi, vilket kan nås med bra teknik.
S
Saxa – Att gå eller hoppa upp för en brant uppförsbacke med skidorna vinklade utåt, utan att glida på stegen.
Sickla – Att med hjälp av en plastskrapa (sickel) dra bort överflödigt paraffin vid glidvallning.
Skidgång – Att gå, lufsa eller sprätta fram med stavar, gärna som intervallform i uppförsbackar.
Slakmota – Lång uppförsbacke med svag lutning.
Sliptrissa i diamant – Cylinderformad slipsten med diamantförstärkt yta att sätta på borrmaskin för att vässa stavspetsar. Kallas även diamantslipstift eller trumslip i diamant.
Sprint – Kortare tävlingar, men beroende på idrott kan sprint vara allt ifrån tio sekunder som i löpning till några timmar som i multisport.
Splitshorts – Högt skurna shorts som är tillsammans med linne är signifikant för tävlingslöpare.
Smirredrag – En jobbig styrkeövning för överkroppen då du arbetar med armarna som vid diagonalåkning, men låter benen bara glida med. Kallas Smirredrag (eller Smirrestakning eller diagonalstakning), eftersom det sägs att svensk-kazaken Vladimir Smirnov tränade mycket på det här viset.
Snittpuls – Genomsnittspuls under en intervall eller ett helt träningspass.
Split – Mellantid.
Spänst – Olika typer av hoppövningar för att öka benmusklernas styrka och explosivitet.
Spärrlager – Ett lager som bara roterar i en riktning, finns i minst ett par av hjulen på klassiska rullskidor för att ge fäste. Normalt sitter backspärren (som det också kallas) i bakhjulen, så att skidan inte kan rulla bakåt vid frånskjut.
Staka – Kallas även dubbelstaka och är en åkteknik som innebär att du främst använder dig av armarna och bålmuskulaturen för att ta dig framåt. De flesta elitåkare stakar sig igenom långlopp, för att slippa använda fästvalla och på så vis potentiellt få bättre glid.
Stakmaskin – Ett stationärt redskap för att träna stakning inomhus. Två vanliga varumärken är SkiErg och Thorax Trainer.
Staka med frånskjut – Alternativ term för stakskjut.
Stakskjut – Att ta hjälp även med benen vid stakning. Du sparkar bakåt med ett ben i taget, vartannat ben.
Starttid – Simterm som används i sammanhang som ”10×100 meter starttid 1:50”. Det innebär att man startar varje 1 minut och 50 sekunder. Termen används ibland även vid löpintervaller på bana. Och i framtiden kanske även inom träning på stakmaskin.
Stenslipa – För att skapa en viss typ av struktur i skidans belag kan du lämna in skidorna för stenslipning. En stenslip är en stor maskin som skapar en ny struktur – ett fint mönster – i skidorna för att förbättra glidet.
Stålsickel – En ”metallskrapa” för att skapa en struktur i skidans belag, som ett alternativ till stenslipning. Fördelarna med stålsickling är att du kan göra det själv och du slipper skicka iväg dina skidor, samt att det är billigare. Nackdelen är att det är ett hantverk du behöver träna på. Att du stålsicklar dina skidor har inget att göra med huruvida du glidvallar dem eller ej.
Stomme – Den bärande delen av rullskidan, görs i aluminium (vanligast), laminat, komposit, kolfiber eller höghållfasthetsstål.
Ställa av någon – Åka ifrån någon.
Ställa ikapp någon – Att jaga ikapp någon eller en klunga.
Struktur – Mönstret i belaget på en skida. Grov struktur glider bäst i grovkornig snö, fin struktur glider bäst i finkornig snö.
Stöta – Att göra en farthöjning från klungan i ett masstartslopp. Att göra ett mer distinkt ryck kallas att attackera. Termerna används främst inom cykling.
T
Tejp – En slitstark typ av fästvalla som fungerar i de flesta fören. Vid påtagligt isiga spår ger dock inte tejpen så bra fäste och vid väldigt kall nysnö kan det hugga lite.
Thermobelt – Vätskebälte med inbyggd termos i plast och förvaringsficka som bärs runt midjan, populärt bland skidåkare. Rymmer ofta ungefär en liter vätska.
Tjuvsläpp – När skidan slinter i en uppförsbacke utan att du är beredd på det. Det kan kännas rejält i ljumsken.
Truga – Det som sitter längst ned på staven för att inte staven ska sjunka ned i snön. Det kan vara klokt att ha olika storlekar på trugor för att kunna anpassa sig efter snöförhållandena.
Tröghjul – Rullskidshjul som rullar trögt för att ge mer träning.
Tävlingshjul – Inom rullskidåkning kan det vara klokt att spara lite på sina snabbaste hjul, så använd dem inte för mycket på träning.
U
Ultralopp – Inom löpning lopp som är längre än marathondistansen, 42,2 km. Inom skidåkning kanske loppet som är längre än Vasaloppet, 90 km?
V
Vallaföre – Snöförhållanden då det är svårt att valla, som vid nollgradigt och fallande nysnö.
Vallajärn – Ett speciellt strykjärn som används för vallning. Ett vanligt strykjärn håller inte lika jämn temperatur och är därför olämpligt att använda i vallaboden om du vill undvika att bränna skidans belag. Det billigaste vallajärnet är i så fall bättre.
Vallningsfria skidor – Skidor som ger fäste, ofta med materialet mohair eller nylon i fästzonen, utan att du behöver applicera fästvalla. Fästvallningsfria skidor är egentligen en bättre term.
Vila – Det man bland annat gör mellan intervaller. Stå inte helt still, utan rör dig långsamt för att påskynda återhämtningen och för att göra det lättare att komma igång på nästa intervall.
VO2 max – Maximal syreupptagning, ett mått på konditionen som kan tas fram genom test på labb med mask. VO2 max mäts oftast som liter per minut eller milliliter per minut per kilo kroppsvikt. Det mått som tar hänsyn till kroppsvikten säger ofta mycket om hur en person presterar i konditionsidrott.
W
Watt – Enhet för effekt. Cyklister använder ofta watt (W) för att styra sin träning och bedöma sin prestation. Wattbaserad träning kan också användas på stakmaskiner och det finns prototyper för skidåkning i fält. Hur många watt per kilo kroppsvikt du kan prestera vid sin mjölksyratröskel säger ofta ganska mycket om hur bra du är i en viss konditionsidrott.
