När vintern närmar sig sjunker temperaturen och det är dags att byta ut rullskidorna mot vanliga skidor. Här kommer några tips för att få övergången att bli så behaglig och lustfylld som möjligt.
Att slippa nöta asfalt är i många fall något kroppen längtat efter. Rullskidåkning kan slita hårt på händer, armbågar och axlar, men även på psyket. Inget är väl härligare än första snöpasset efter en lite för lång höst med regniga och mörka rullskidpass!
Stor skillnad med diagonalåkning
Det finns också vissa saker du bör tänka på innan du gasar på för fullt i spåren. Trots idog stakträning sedan i somras kan det bli jobbigt för armmusklerna i skidspåret. Triceps får sig ofta en rejäl omgång vid de första milen på snö om du åker med fäste. Det beror dels på att du oftast diagonalar mer på snö jämfört med rullskidor, eftersom snöskidåkning många gånger innebär högre stifa (mer kupering) samt sämre glid jämfört med rullskidåkning. Med mer diagonalåkning får du oftare dra hela kroppsvikten framåt med endast en arm. Detta blir extra tydligt om du inte har bra fäste.
Det samma gäller för ljumskarna, som för vissa skriker av träningsvärk första veckan på snö. Men detta är normalt. Även ländryggen kan tycka det är lite jobbigt med all diagonalåkning. Det bästa med dessa ”åkommor” är att de är nästa alltid är ofarliga och går över ganska snabbt.
Inled lugnt
Generellt kan du tänka på att fokusera lite extra mycket på teknik och balans de första veckorna på snö. Den typen av träning förbises ofta av milstinna Vasaloppsåkare, som ibland vill komma så långt som möjligt vid varje träningspass. Det vinner du inte alltid på i längden. Ta det gärna lugnt en kvart i början av några pass och åk utan stavar på en flack sträcka för att hitta balansen. Efter några turer känner du förhoppningsvis att tekniken och balansen stämmer bättre.
Stakning mindre skillnad
Om du främst åker utan fästvalla är övergången mellan rullskidor och skidor generellt snällare. Men även här kan det kännas en del i triceps och kanske även lite mer i magmusklerna, eftersom backar på skidspår ofta är brantare än asfalterade vägar. Detta gäller i synnerhet konstsnöspår med tidiga premiärer.
Några får kanske lite oväntat problem med armbågarna i samband med de första passen på snö. Det kan kännas ologiskt med tanke på att att underlaget är mjukare än asfalt. Eventuellt beror det på den vridning av staven som uppstår när trugan är i snön.
I skejt är kanske den största skillnaden att skidorna känns så mycket längre än rullskidor. Är underlaget skiftande kan sätesmuskulaturen behöva jobba hårdare än du är van vid.
Kan jag gå på skidorna?
Oavsett om du åker med eller utan fäste kan de första passen vara minst sagt utmanande om det är ett kuperat spår. Du kanske inte kan ta dig fram med en vettig teknik utan att pulsen rusar. Hur ska du tänka då? Åka med hyfsad teknik och hög puls eller ”gå” på skidorna med mer rimlig puls?
Dels kan du låta de första snöpassen vara lite kortare. Då kanske du kan acceptera lite högre puls. Du kan också välja att åka första eller andra halvan av en backe med bra teknik och gå resten. Så det inte bara blir halvmesyr av allt.
Har du gjort en lång resa till snön kanske det inte är aktuellt att blanda upp träningen med rullskidåkning, men är du på hemmaplan och vädret tillåter skulle du kunna köra rullskidor vartannat pass de första veckorna för att få en mjukare övergång.
Samma skidskor?
Skidskorna som du använde under hösten kan vara aningen kalla till vintern. Om du har åkt mycket i regn och smuts är risken stor att de har tappat en stor del av sina värmeisolerande egenskaper. Många har därför ett par skidskor till rullskidor och ett par till snöskidåkning.
Till sist: Njut över att vara tillbaks på snö!
