Många kör med högre frekvens ju lägre motståndet blir vid en given fart på stakmaskinen. Men om du översätter motståndet till uppför samt lätt utför i skidspåret bör du tänka tvärtom.
I Wickström Coaching har vi ett uppskattat pass som heter ”Motstånd 1 vs 10”, som går ut på att köra 4 min-intervaller med 1 min vila. Varannan på motstånd 1 och varannan på motstånd 10, med samma fart.
Det blir ofta bra aktivitet i den interna Facebook-gruppen på det passet. Rikttiderna är hyfsat snällt satta i förhållande till ens årsbästa på 5000 meter och adepterna brukar tycka intervallerna på motstånd 1 är mer utmanande än på motstånd 10. På pulskurvorna syns det ofta att motstånd 1 blir lite mer ansträngande.
Men det har också uppstått en diskussion kring frekvensen. Bör den öka, minska eller vara den samma när du skiftar från motstånd 1 till 10?
Jämför gärna med hur terrängen ser ut på ett skidspår:
- Uppförsbackar: Här är det tungt muskulärt och du kortar ner tagen och ökar frekvensen för att inte bränna ut triceps.
- Lätt utför: Här går det lätt och drar igenom tagen ordentligt och kör med låg frekvens med mycket kraft i varje tag.
Alltså: Kör på lägre frekvens på lägre motstånd och högre frekvens på högre motstånd.
För att göra en tydlig skillnad kan du t ex ha som mål att köra med 50 per minut på 1:an och 60 på 10:an. Det är en fin övning som hjälper dig att hålla bra fart i lättåkta partier i långlopp.
Läs mer här kring frekvens för skidåkning och SkiErg.
Men, vad ger mest fart, 10 eller 1, maste val vara beroende pa vad som far en individ att ga fortare, muskler vs kardiovascular uthallighet.
Provade det forsta skierg passet, 500 m intervaller med fallande motstand,och jag drog fortare pa 1 an pa 10, har valdigt dalig overkroppsstyrka, men battre kardiovaskular kondition, kan dra snabbare pa lagre motstand.
Hastihet, effect och SPM pa olika motastand maste ju kunna vara anvandbar information for var man behover lagga mer traning, i mitt fall pa ovre kroppsstyrka.
Generellt är det som på en cykel, att olika motstånd passar olika individer beroende på styrka vs kondition. Vilket du är inne på. Men för de flesta, även de med “bättre” kondition än styrka, brukar ändå köra bäst på 10:an. Du har helt rätt i att om man har svårare för 10:an än ettan kan man fokusera lite extra på överkroppsstyrka och vice versa.
Bra förklaring! Frågan är vad man gör med frekvensen under sina 5000 m. Körde runt 55 på motstånd 8 men ramlade ner under frekvens 50 sista kilometern. Märker också att tagen inte riktigt blir riktiga stavtag i slutet.
Hur mycket kan man fuska med tekniken egentligen när man kör 5000 m? 🙂
Det är lätt hänt att frekvensen sjunker från t ex 55 till under 50 sista 1000 m av ett 5000 m-test. Något liknande brukar hända även för mig 😄
På intervallpass (och lugna pass) tycker jag man ska vara noga med tekniken så den blir skidlik. Men på sista 1000 m eller sista 300 m på ett 5000 m-test tycker jag man ska släppa lite på det för att få ut det sista.
Andra kanske tycker olika, men jag tycker man kan “fuska” lite grann på slutet. Så står skillnad blir det ju trots allt inte, vara sig i teknik eller fart.