Ordlista

Här kommer förklaringar till ett antal termer inom längdskidåkning och andra konditionsidrotter. 

1:or – Snabbrullade hjul för rullskidor i gummi. De flesta hjul för tävlingar med fritt rullmotstånd är gjorda i polyuretan.

2:or – Standardhjul för rullskidor, lättrullade hjul som sitter på de flesta rullskidor i affärerna.

3:or – Trögare än standardhjul och mer likt ”normalt” vinterföre.

4:or – Extra tröga rullskidshjul.

29er/29a/29”/29 tum – En cykel med 29 tum stora hjul, istället för 26 tum som var mer eller mindre standard inom MTB långt in på 00-talet. Måtten är diametern med både hjul och däck. Utan däck mäter 26- och 29-tummarna 22 respektive 24,5 tum.

27,5 tum – 27,5 tums hjul, ibland kallat 650B, en hjulstorlek som blir allt vanligare inom MTB.

 

A

ABEC – Standard för att definiera toleransen och precisionen hos kullager. Skalan går från 1 till 11. Högre ABEC-klassning behöver nödvändigtvis inte betyda bättre rull på rullskidor.

Aerob – När musklerna arbetar på tillräckligt låg intensitet för att kunna ha tillgång till syre, vilket är energieffektivt. Aerob är till skillnad från anaerob träning basen för alla konditionsidrottare, även de med tävlingstider på bara några minuter. Det pågår emellertid alltid vissa anaeroba processer i kroppen.

Aerobars/båge – Pinnarna eller styret, riktade framåt, som man håller i på ett tempo-/ triathlonstyre.

Aerobottles – Aerodynamiska flaskor som du fäster mellan dina aerobars, eller på din ram. Smala till formen för att förbättra aerodynamiken.

Alternativträning – Att träna något annat än sin huvudsakliga träningsform.

Age group – Att tävla i age group betyder att man tävlar i sin åldersklass istället för i elitklassen.

Anaerob – När musklerna arbetar utan tillgång till syre, vilket genererar stora mängder mjölksyra. Vid korta maxningar på upp till en minut används främst det anaeroba systemet, men även det aeroba.

Armvärmare – Täckande överdragsplagg som dras på hela armen, främst för cykling.

Australian exit – När du under simsträckan på triathlontävling springer upp och varvar på land, och sedan hoppar i vattnet igen.

Avsim/avbad – Simterm för nedvarvning.

 

B

Backspärr/spärrlager – Ett lager som bara roterar i en riktning, finns i minst ett par av hjulen på klassiska rullskidor för att ge fäste. Normalt sitter spärrlagret i bakhjulen, så att skidan inte kan rulla bakåt vid frånskjut.

Bakhalt – När skidan slinter i uppförsbackarna och du inte får fäste. Förutsatt att du har skidor med lämpligt spann kan detta bero att du lagt för tunt med valla, vallat för kort eller valt en valla som inte passar för dagens före.

Bakväxelöra – Bakväxeln sitter monterad i ett så kallat bakväxelöra. Det är inte helt ovanligt att växelörat bryts av om man kraschar. Därför är de flesta ramar försedda med utbytbara växelöron om olyckan skulle vara framme.

Barfotaskor – Minimalistiska skor med en tunn sula på ungefär 3 mm.

Belag – Undersidan av en längdskida, gjort av ett teflonliknande material. Finare och dyrare skidor har mer avancerade belag som glider bättre.

Bentobox – Liten matlåda som ofta fästs på överröret på cykeln och som fylls med godsaker för långa träningspass och tävlingar.

Benvärmare – Täckande överdragsplagg för frusna cykelben.

Bikefit – Inställning av position på cykeln. Sittställningen anpassas efter kroppens anatomi, styrka och rörlighet.

Blå extra-väder – Cirka 5 till 10 minusgrader, relativt nyfallen snö och strålande solsken. Då är de flesta skidåkare glada och det går att valla med Swix klassiker Blå Extra, som numer heter V40.

Borsta – Efter att du har sicklat bort större delen av glidvallan på en skida kan du använda en eller flera borstar av till exempel mässing, stål, tagel eller nylon för att få bort ännu mer överflödig glidvalla. Det finns även roterande borstar som sätts på en borrmaskin.

Brickpass – Oftast cykelpass med efterföljande löpning, ett pass som är vanligt bland triathleter. Kan också vara en annan kombination av två grenar i följd. Kallas ibland crosspass eller kombipass i andra konditionsidrotter.

Burkvalla – Fästvalla på burk, till skillnad från exempelvis klister. Används främst vid natursnö, eller vid kalla temperaturer även på konstsnö. Burkvalla för minusgrader kallas ofta ”kallvalla”.

 

C

Cross-country – Mountainbiketävlingar med gemensam start i varierad terräng på grusvägar, stigar, gräs och asfalt. Det olympiska formatet XCO genomförs som varvlopp med en tävlingstid på 90-120 minuter.

Crawla – Det snabbaste simsättet som är det givna valet för de flesta i öppet vatten-, swimrun- och triathlontävlingar.

 

D

Diagonala – Den åkteknik många förknippar med längdskidåkning. Armar och ben jobbar diagonalt, till skillnad vid stakning, då armarna arbetar parallellt. Diagonala gör du främst i uppförsbackar.

Diagonalstaka – En jobbig styrkeövning för överkroppen då du arbetar med armarna som vid diagonalåkning, men låter benen bara glida med. Kallas även Smirrestakning, eftersom det sägs att svensk-kazaken Vladimir Smirnov tränade mycket på det här viset.

Diamantbryne/diamantfil – Handhållen slipsten eller fil som används för att vässa stavspetsar av härdat stål.

Dischjul – Heltäckt bakhjul på cykeln för minskat luftmotstånd. Används främst på i triathlontävlingar och på tempolopp i landsvägscykling.

Dolme – Simredskap du sätter mellan benen för att de ska flyta utan att du sparkar.

Drag – Norsk term intervall/repetition.

Dragsuit/drags. För att skapa motstånd i vattnet kan du simma med ett par pösiga badbyxor speciellt designade för att bromsa farten.

Drafting/rullåkning/ligga på rulle/ligga på hjul/suga hjul – Att ligga tätt bakom någon och på så sätt dra fördel av minskat motstånd från luft och vatten.

 

E

Elghufs – Norsk term för en typ av skidgång då du ”lufsar” uppför backen med stavar, som löpning fast med längre steg där du strävar efter att få fram underbenet. Körs ofta som intervallform och många har lätt att upp få flåset vid denna aktivitet.

Energikaka/bar – En snickersliknande produkt att äta i samband med träning och tävling. Smidigt och gott och innehåller vanligtvis även för idrottande nödvändiga elektrolyter. Proteinbars har högre proteininnehåll.

Enbenstramp – Att klicka ur ena foten vid cykling för att bland annat träna rundtrampet.

 

F

Fartlek – Spontan intervallträning, gärna baserad på terrängens variation.

Fenor/zoomers – Simfötter för träning av bland annat vristarbetet vid bensparken.

Fluid – Flytande glidvalla.

Fluor – Skidvallor med fluor kostar mer än vallor utan fluor, men gör stor skillnad främst i blöt och smutsig snö. Beteckningarna LF och HF i vallavärlden betyder oftast låg- respektive högfluor. Fluorpulver innehåller vanligtvis en stor andel fluor.

Fästzon – Den del av skidans undersida – mittersta delen – där du lägger fästvalla, alltså den valla som används för att få grepp i uppförsbackarna.

Före – Snöförhållande. Med bra före menar man ofta att det är både enkelt att valla för att få fäste och att glidet är bra.

Förning – Den tidsperiod när du drar i klungan. I en stor klunga är förningarna kortare och i en liten klunga lönar det sig att ta längre förningar.

 

G

Gel – Kolhydratsrik ”gelé” som kommer i små engångsförpackningar, med eller utan koffein. Tänk på att inte slänga dem i naturen efter användning, varken vid träning eller tävling.

Glidzon – De delar av skidans undersida – främre och bakre delen – där du lägger glidvalla, för att skidorna ska glida fortare.

Glykogen – En form av lagrade kolhydrater i levern och musklerna som kroppen kan använda som bränsle vid hög intensitet. Ju lägre intensitet, desto större andel energi kommer istället från fett.

Gran fondo – Motionstävling på landsvägscykel där elit och motionär startar på samma gång.
Gummihjul
– Rullskidshjul tillverkade av gummi, sitter på de flesta rullskidor.

GP-lopp – Kortare varvlopp på landsvägscykel, ofta en timme på en centralt placerad rundbana.

Grennära träning – Träning som liknar huvudaktiviteten.

Gå in i väggen – När glykogendepåerna tar slut under träning eller tävling och du plötsligt inte längre alls kan hålla samma fart som tidigare. Ett mentalt tufft tillstånd.

 

H

Hardtail – En mountainbike som har fjädring fram, men inte bak – en hård ”svans” helt enkelt.

Heldämpat – Betyder att cykeln har fjädring både fram och bak. Den generella fördelen med heldämpat är ökad komfort. Den generella nackdelen är ökad vikt och försämrad verkningsgrad då fjädringen ofta äter upp lite av trampeffekten. Kallas även fullgung.

Helstel – En cykel helt utan fjädring. Det är relativt sällsynt idag inom MTB men används bland annat av norrmän i tävlingen Birkebeinerrittet.

Hotbox – Har du lämnat in dina skidor för stenslipning hos en ambitiös aktör så läggs dina skidor med glidvalla i en hotbox 8-12 timmar. Det är ett värmeskåp som håller ungefär 50-60 grader med pendlande temperatur och är till för att glidvallan ska gå in i belaget.

Hjulstorlek rullskidor – Bredden på klassiska hjul är oftast 40 till 50 mm. Måttet påverkar stabiliteten och tillsammans med omkrets har det också en inverkan på stötupptagning: stora, breda, mjuka hjul ger bra komfort. Hjul för skejtåkning är smalare, men har större diameter.

Hugga – När man har för mycket fäste och skidorna hugger fast i snön mot din vilja, vilket kan leda till tvärstopp. Skidorna hugger främst när man har lagt på en för varm valla jämfört med temperaturen.

Huvudserie – Huvuddelen av simpasset.

Högertrafik – Håller du högre hastighet än en gångtrafikant ska du åka rullskidor på höger sida av vägen.

Höjdmeter – Antalet vertikala meter som man klättrar.

Högprofilshjul – Cykelhjul med hög fälg, för minskat luftmotstånd.

 

I

Impulser – Korta maxryck på cirka 10-15 sekunder för att öva upp snabbhet, åkekonomi och kroppskontroll.

Insim/simma in – Simterm för uppvärmning.

 

K

Kadens – Antal tramptag per minut. Termen används ibland även inom löpning istället för stegfrekvens.

Kanttrådsdäck – Traditionellt cykeldäck med tillhörande innerslang.

Kassett – Kransarna som sitter vid bakhjulet, ofta 10- eller 11-delat på landsvägs- och MTB-cyklar som tillverkas idag. Kedjan kan alltså ligga på 10-11 olika ställen för att man ska kunna cykla på olika växlar.

Klister – Fästvalla på tub. Används på konstsnö och isiga spår, samt vid mycket blött före på nyare snö. Klister ska inte användas vid minusgrader och nysnö, då fastnar det snö under skidorna.

Kolhydratsladdare – Kolhydrattillskott i pulverform som blandas med vatten och kan drickas innan tävling. Finns även i geléliknande form. Innehållet är många gånger till största del det samma som vanlig sportdryck.

Kompressionskläder – Träningskläder som sitter extra tight, bland annat för att potentiellt förbättra blodgenomströmningen och hålla musklerna på plats.

Korka – Att med hjälp av en kloss som består av naturlig eller syntetisk kork jämna ut burkvalla. Kallas även att ”klossa”.

Kullager – Typ av ”metallkrans” innehållande kulor som den roterande axeln i rullskidshjulen vilar i för bättre rull. Det finns två kullager per rullskidshjul och de är utbytbara. För träning används tätade lager med fett i för längsta hållbarhet. Vid tävling används lager (ibland keramiska) med täckbricka och speciellt fett för att få ännu lite bättre rull. Vissa använder kombinationen litiumfett och teflonspray för att trimma hjulen.

 

L

Linjecykel/landsvägscykel – Annat ord för traditionell racercykel, med bockstyre.

Lockout – Oftast kan man låsa fjädringen fram och bak på en mountainbike, antingen genom ett vred som sitter i direkt anslutning till gaffeln eller dämparen. Eller från styret.

Långlopp – Bred term som betyder lite olika inom olika konditionsidrotter, men vanligtvis en tävling som är öppen för såväl motionär som elit med en tävlingstid på 1-2 timmar upp till 5-10 timmar.

Länkage – En heldämpad cykel kräver ett länkage för att hantera rörelserna i bakgaffeln och transformera dem till dämparen. Det finns en mängd olika varianter av länkage där alla strävar efter den optimala kompromissen mellan minsta möjliga effektförlust och bästa möjliga komfort.

Lös längd – Simterm för lugn längd.

Löpskolning – Övningar för att öva upp styrka, spänst, teknik, kroppskontroll etc för löpare.

 

M

Maxdämpade skor – Löpskor med extra mycket dämpning, populära bland de som springer ultralopp på hårt underlag.

Maxpuls – Maximala hjärtfrekvensen, mycket individuellt.

Medley – Fjärilsim, ryggsim, bröstsim och frisim.

Mjölksyratröskeln – Den högsta nivå av ansträngning då du fortfarande klarar av att transportera bort lika mycket mjölksyra som du bildar.

MTB – En förkortning av mountainbike. I Frankrike används ofta VTT som betyder Vélo Tout Terrain.

 

N

Neoprenluva – Mössa av ”våtdräktsgummi” som håller huvudet lite varmare i kalla vatten.

Nyckelpass – Återkommande pass i träningsprogram som är mer betydelsefullt än andra, ofta någon form av långpass.

Negativa splits – Att springa successivt snabbare, exempelvis att springa andra halvan av ett marathonlopp snabbare än den första.

 

P

Pace – Farthållning med klocka, monitor, bil, moped, cyklist etc.
Paceklocka – Klockan med enbart sekundvisare som sitter på väggen i simhallar.

Paddlar – Simredskap du sätter på händerna för att öka motståndet i vattnet.

Paraffin – Typ av glidvalla som säljs i block och smälts ut på skidans undersida med ett vallajärn.

Penalty box – Straffbox där du kan få stå om du exempelvis legat för nära bakom någon på cykelmomentet under en triathlontävling där drafting inte är tillåtet.

Pendel – Hur staven rör sig fram och tillbaka när du åker. En lätt stav har ofta en behaglig pendel när du för fram staven, medan en tyngre stav inte har lika bra pendel. Stavrörets form och storleken på trugan påverkar också pendeln.

Platta/dyna – Simredskap främst för att träna benspark.

Ploga – För att minska farten i nedförsbackar på skidor och rullskidor. Ställ skidorna som ett V med spetsarna mot varandra och tryck utåt med ben- och rumpmuskler.

Polyuretanhjul (PU-hjul) – Plasthjul. Hårda och ganska stötiga för träning, men stabilare än gummihjul för tyngre personer. Ofta snabba för tävling.

Progressivt – Att köra varje intervall i en serie snabbare än den förra eller att successivt öka farten under ett träningspass.

Prolog – Inledande etapp eller förtävling till efterkommande större deltävlingar.

Pulver – Typ av glidvalla som läggs på med ett mycket hett vallajärn, efter att du har vallat med paraffin. Att åka på fluorpulver gör ganska stor skillnad för glidet, framförallt då snön är blöt och smutsig.

 

R

Race belt – Bälte du fäster runt kroppen som håller fast din nummerlapp vid triathlontävlingar.

Racercykel – Annat ord för landsvägscykel/linjecykel.

Riserstyre – Ett normalt styre på en mountainbike för cross-country brukar vara nästan helt rakt med 3-10 graders bock för att ge en naturligt bra position för händerna. Friåkning- och downhillcyklisterna som är i behov av bättre kontroll började tidigt använda styren som mer liknar de som används inom motocross, alltså något bredare och högre. Nu används också så kallade riserstyren bland många cross-country-cyklister i syfte att förbättra kontrollen.

Roll-down – När någon som vunnit en kvalplats till Hawaii Ironman avböjer sin plats. Då ”rullas” den ned i åldersklassens resultatlista.

Rulla – Att träna cykling i lugnt tempo.

Rullskidsholk/rullskidstruga/rullskidsspets – Det som sitter längst ned på staven istället för trugan som du använder på vintern. Spetsen är tillverkad i hårdmetall och går att slipa med diamantbryne, diamantfil eller sliptrissa i diamant.

Rullskidssko – En tunnare och (för klassisk åkning) lägre variant av skidsko som är mer öppen och anpassad för varma temperaturer.

Rilla – Att med hjälp av handhållna verktyg skapa en struktur i skidans belag på glidzonerna. Normalt rillar du mer i blöta förhållanden, då skillnaden också är mer betydande.

Rugga – Att sandpappra fästzonen för att vallan ska sitta kvar bättre. Vid vissa fören – som fallande nysnö och cirka 0 grader – går det att få fäste på enbart ”ruggat”, det vill säga helt utan fästvalla.

Ruggskidor – Används då det finns risk för att snö fastnar i fästvallan, ofta då det är nollgradigt och fallande nysnö. Fästzonens belag skiljer sig från glidzonens och där du normalt lägger fästvalla sandpapprar du nu bara och behandlar med någon typ av glidvalla, exempelvis en spray med fluor eller högfluorpulver som gnuggas in.

Rundtrampet – Att ha bra tryck under hela tramptaget i cykel, vilket brukar vara svårt i de så kallade dödlägena, alltså vid klockan tolv i tramptaget.

Räls – Välpreparerade, fina, djupa, fasta och hårda skidspår.

Rörelseekonomi – Hur effektivt och energisnålt du kan ta dig fram. Högsta möjliga fart med minsta möjliga ansträngning tyder på god rörelseekonomi, vilket kan nås med bra teknik.

 

S

Saxa – Att gå eller hoppa upp för en brant uppförsbacke med skidorna vinklade utåt, utan att glida på stegen.

Sickla – Att med hjälp av en plastskrapa (sickel) dra bort överflödigt paraffin vid glidvallning.

Skidgång – Att gå, lufsa eller sprätta fram med stavar, gärna som intervallform i uppförsbackar.

Skivbromsar – Ger bättre bromsverkan och kräver mindre underhåll jämfört med fälgbromsar. Skivbromsar blir nu allt vanligare även på landsvägscyklar, trots en viss mervikt och ökat luftmotstånd.

Slaglängd – Längden som stötdämparen på en cykel kan dämpa.

Slakmota – Lång uppförsbacke med svag lutning.

Sliptrissa i diamant – Cylinderformad slipsten med diamantförstärkt yta att sätta på borrmaskin för att vässa stavspetsar. Kallas även diamantslipstift eller trumslip i diamant.

Snabbsnörning/quicklaces – Elastiska skosnören som används för att spara tid i T2, alltså växlingen mellan cykel och löpning i triathlon.

Sprint – Kortare tävlingar, men beroende på idrott kan sprint vara allt ifrån tio sekunder som i löpning till några timmar som i multisport.

Splitshort – Högt skurna shorts som är tillsammans med linne är signifikant för tävlingslöpare.

Snittpuls – Genomsnittspuls under en intervall eller ett helt träningspass.

Split – Mellantid.

Spänst – Olika typer av hoppövningar för att öka benmusklernas styrka och explosivitet.

Sammansatt (SS) – Simspråk för sammansatt simning, det vill säga vanlig crawl.

Staka – Kallas även dubbelstaka och är en åkteknik som innebär att du främst använder dig av armarna och bålmuskulaturen för att ta dig framåt. Många elitåkare stakar hela långlopp, för att slippa använda fästvalla och på så vis få bättre glid.

Staka med frånskjut – Stakar du med frånskjut tar du även hjälp med benen vid stakning och behöver därför fästvalla. Du sparkar bakåt med ett ben i taget, vartannat ben.

Starttid – Simterm som används i sammanhang som ”10×100 meter starttid 1:50”. Det innebär att man startar varje 1 minut och 50 sekunder. Termen används ibland även vid löpintervaller på bana.

Stenslipa – För att skapa en viss typ av struktur i skidans belag kan du lämna in skidorna för stenslipning. En stenslip är en stor maskin som skapar en ny struktur – ett fint mönster – i skidorna för att förbättra glidet.

Stålsickel – En ”metallskrapa” för att skapa en struktur i skidans belag, som ett alternativ till stenslipning. Fördelarna med stålsickling är att du kan göra det själv och du slipper skicka iväg dina skidor, samt att det är billigare. Nackdelen är att det är ett komplicerat hantverk och det är lätt att skada belaget. Att du stålsicklar dina skidor har inget att göra med huruvida du glidvallar dem eller ej.

Stomme – Den bärande delen av rullskidan, görs i aluminium (vanligast), laminat, komposit, kolfiber eller höghållfasthetsstål.

Stora kakan/stora skivan/dyngen – Uttryck för den stora klingan/drevet fram på cykeln. Ofta har den storlek 53, det vill säga 53 taggar.

Ställa av någon – Åka ifrån någon.

Ställa ikapp någon – Att jaga ikapp någon eller en klunga.

Struktur – Mönstret i belaget på en skida. Grov struktur glider bäst i grovkornig snö, fin struktur glider bäst i finkornig snö.

Stöta – Att göra en farthöjning från klungan i ett masstartslopp. Att göra ett mer distinkt ryck kallas att attackera. Termerna används främst inom cykling.

 

T

T1 – Transition 1, ditt första byte från simning till cykel i en triathlontävling.

T2 – Transition 2, ditt andra byte från cykel till löpning i en triathlontävling.

Tejp – En slitstark typ av fästvalla som fungerar i de flesta fören. Vid påtagligt isiga spår ger dock inte tejpen så bra fäste och vid väldigt kall nysnö kan det hugga lite.

Tempolopp – Lopp med individuell start inom bland annat MTB och landsvägscykling. Du mot klockan, ingen rullåkning. Vanligtvis kortare lopp än masstartslopp.

Tempocykel – Cykel du kan använda i tempolopp och på vissa triathlondistanser, med tempostyre. Cykeln är även mer aerodynamisk i ramen och ofta är tempocyklar försedda med högprofilhjul fram och dischjul bak för minskat luftmotstånd.

Thermobelt – Vätskebälte med inbyggd termos i plast och förvaringsficka som bärs runt midjan, populärt bland skidåkare. Rymmer ofta ungefär en liter vätska.
Tjuvsläpp
– När skidan slinter i en uppförsbacke utan att du är beredd på det. Det kan kännas rejält i ljumsken.

Triathloncykel – En tempocykel fast med fler inställningsmöjligheter för optimal sittställning. Reglerna för hur du får ställa in din cykel är snällare i triathlon jämfört med i cykelsporten.

Tripping – Löpskolningsövning där du går/springer med mycket små och korta steg där du ”rullar” ner foten från tå till häl. Fötterna ska knappt lyfta från marken och armpendeln ska vara som vid vanlig löpning.

Trisuit – Heldräkt som du har när du tävlar i triathlon. Tvådelad dräkt benämns oftast som ”tvådelad”.

Tritopp – Överdelen på tävlingsdräkten i triathlon.

Trainer – Modul som du monterar din cykel på för stationär inomhusträning.

Truga – Det som sitter längst ned på staven för att inte staven ska sjunka ned i snön. Det kan vara klokt att ha olika storlekar på trugor för att kunna anpassa sig efter snöförhållandena.

Tröghjul – Rullskidshjul som rullar trögt för att ge mer träning.

Tubdäck – Cykeldäck utan innerslang. Limmas på fälgen. Vanligt inom landsvägscykling för lägre vikt och minskad punkteringsrisk.

Tubeless, slanglöst– Obs, inte samma sak som tubdäck. För att utesluta slangen krävs särskilda fälgar och däck för att luften ska hållas kvar. Det finns också speciella ombyggnadskit (fälgband och antiläckagevätska) för att bygga om vanliga hjul till slanglöst. Den största fördelen med slanglöst är minskad punkteringsrisk och möjlighet att köra med lägre tryck för att få bättre grepp och komfort. De flesta elitcyklister inom mountainbike använder den slanglösa tekniken.

Tävlingshjul – Inom cykling och rullskidor kan det vara klokt att spara lite på sina snabbaste hjul, så använd dem inte för mycket på träning.

 

U

Ultralopp – Lopp som är längre än marathondistansen, 42,2 km.

 

V

Vallaföre – Snöförhållanden då det är svårt att valla, som vid nollgradigt och fallande nysnö.

Vallajärn – Ett speciellt strykjärn som används för vallning. Ett vanligt strykjärn håller inte lika jämn temperatur och är därför olämpligt att använda i vallaboden om du vill undvika att bränna skidans belag. Det billigaste vallajärnet är i så fall bättre.

Vallningsfria skidor – Skidor som ger fäste, ofta med materialet mohair eller nylon i fästzonen, utan att du behöver applicera fästvalla. Vallningsfria skidor glider lite sämre än toppmodellerna och är inte lämpliga att tävla med för den som vill ta sig fram riktigt fort.

Vattenlöpning – Att springa i vatten, vanligtvis med en våtväst eller annan typ av flytkraft. Skonsam och muskulärt utmanande träningsform för seriösa löpare, framförallt vid skador.

Vila – Det man bland annat gör mellan intervaller. Stå inte helt still, utan rör dig långsamt för att påskynda återhämtningen och för att göra det lättare att komma igång på nästa intervall.

VO2 max – Maximal syreupptagning, ett mått på konditionen som kan tas fram genom test på labb med mask. VO2 max mäts oftast som liter per minut eller milliliter per minut per kilo kroppsvikt. Det mått som tar hänsyn till kroppsvikten säger ofta mycket om hur en person presterar i konditionsidrott.

 

W

Watt – Enhet för effekt. Cyklister använder ofta watt (W) för att styra sin träning och bedöma sin prestation. Tidigare var det mest de som tränade på stationära Monarkcyklar som pratade om watt, men nu finns massvis med sätt att mäta watt när man cyklar, även på vägarna och i skogen. Wattbaserad träning kan också användas på ergometrar som roddmaskiner och stakmaskiner. Hur många watt per kilo kroppsvikt man kan prestera vid sin mjölksyratröskel säger ofta ganska mycket om hur bra man är i en viss konditionsidrott.